Bob Gunning

Jo, Bob köpte sina första chinchillor 1943. 1954 gifte han sig med Virene Nelson. Jag har nu suttit och läst en artikel som Bob skrev 1969 där han berättar lite om sina år med chinchillor. Han berättar lite om utvecklingen och förändringar som skett under dessa år. Eftersom Bob hade en stor farm i Davenport i USA, berör många av förändringarna minskad arbetsinsats och strävan mot minskade kostnader.

I januari 1956 råkade Bobs farm ut för en brand och Bob förlorade i denna brand alla sina 1125 chinchillor. Han och frun var förkrossade. Men trots detta så bestämde de sig för att bygga upp igen och börja om från början. I mars 1956 besökte Bob en utställning i Salt Lake City och köpte med sig några nya djur hem. I slutet av samma månad köpte Bob upp två mindre besättningar från uppfödare som lade ner sin verksamhet.

I en av dessa grupper fanns en ung hona som hade ovanliga mörka markeringar runt ögon och nos. Bobs nyfikenhet väcktes och han fick en vision om att kunna få fram chinchillor med dessa markeringar, men som skulle täcka en större del av chinchillan. Bob visste inte i detta läget ifall det var en mutation som han stött på och huruvida den i så fall var dominant eller recessiv. Från stamtavlor kunde han se att den unga honan kom från två ljusare Grey föräldrar. Vid köpet var honan parad med en mörk Grey hane som var helt obesläktad med henne. Kullen föddes och det blev endast en unge. Det var en hona med samma mörka markeringar som sin mamma. Bob satte honan i avel igen, men kullen dröjde och när den väl kom var det åter igen endast en unge, men denna var vanlig Grey.

Bob fortsatte sitt arbete under åren 1956 och fram till 1962. En kull om året per hona innehållande en unge och endast varannan av dessa hade de mörka markeringarna. Alla ungarna som föddes med de önskade markeringar var dessutom honor. I diskussioner med en genetiker spekulerades det om huruvida det kunde röra sig om någon letalfaktor som gjorde att det aldrig skulle komma att födas någon hane alls med dessa markeringar.

De 16:e april 1962 fick återigen den första honan tillsammans med en mörk Grey hane en unge. Det var till Bobs stora förtjusning en hane. Hanen var svart i motsats till de tidigare som hade mörka markeringar. Svärtan sträckte sig över rygg och rumpa också men inte ner på sidorna som Bob önskade. Men han konstaterade att det ändå var en framgång. Den 20:e juni födde en annan hona ytterligare två svarta hanar och i slutet av 1962 kom en fjärde svart hane.

Under 1963 sattes dessa fyra svarta hanar i avel med mörka Grey honor. Utvecklingen gick framåt och för varje generation såg Bob förbättringar. Bob noterade nu även att pälsen på dessa var annorlunda och inte enbart färgen. Pälsen var silkigare, starkare, fluffigare och mer sammetslik. Därför fick mutationen namnet Black Velvet. Chinchillorna hade fylligare päls och Bob var övertygad om att det inte enbart rörde sig om en färgmutation utan att det även var en pälsmutation. Många av hans kollegor delade hans uppfattning.

Alla Black Velvets som föddes följde ett visst utvecklingsmönster. De uppfattades först som mycket mörka med ansikten som oftast var mycket mörkare än resterande kropp. Pälsen på framtassarna hade även inslag av svart. Ett antal dagar efter ungens födelse börjar pälsen att ljusna och när ungen får sin vuxenpäls mörknar den igen och blir svart. Riktig svärta når den först vid 12 månaders ålder eller senare.

Ungefär 1967 började Bob blanda sina Black Velvets med andra färger. Fram till 1969 hade han nått bäst resultat med en blandning av Beige och Black Velvet. 

Bob vidtog en del åtgärder för att skydda sin mutation ”Black Velvet”. Han hade utvecklat mutationen och namnskyddade därför också dess namn. För att bibehålla kvaliteten på djur som såldes under namnet Black Velvet hade det beslutats av ledningen för ECBC att djuren skulle genomgå Empress chinchillas certifieringsprogram för att få kallas Black Velvet. Detta beslut skulle även gälla i framtiden.

1989 valdes Bob Gunning in i Empress Chinchillas ”Hall of Fame” och varje år delas det nu ut en pokal till hans ära. Den tilldelas en uppfödare som nått framgång under det gångna året med sina Black Velvets. 

Så nu vet ni att jag skrivit om Bob Gunning för att han gett oss den underbara mutationen Black Velvet! Bob dog 2010, 89 år gammal. Tack Bob, vi ska försöka tänka på ditt arbete och försöka hålla uppe kvaliteten på våra Velvets.  

Publicerad i Chinchilla Magazinet nr 4 2015 och återgiven här med tillstånd av SCAF.