Amputering Av Bakben
Benbrott och amputering av bakben
I augusti 2013 blev jag, i rollen som omplacerare, kontaktad av ett yngre par som skulle flytta till Australien, Ashleigh och Mathias. De hade tre chinchillor som de inte fick ta med sig till Australien (landet har mycket hårda krav på införsel av djur bland annat). Så chinchillorna var i behov av omplacering. Det var tre hanar, varav den ena, Wixen’s Dressed in Silver var 8 år gammal. Jag tyckte att han var lite för gammal för omplacering. Så jag lovade att omplacera de två andra och att ge Silver ett livslångt hem hos oss.
|
Den 17 augusti kom chinchillorna och lämnades av Mathias, som hade ca 30 mil att köra till oss. Men något hade hänt med stackars Silver under resan eller under natten i hans ordinarie bur, för när jag lyfte upp honom ur transportburen kände jag att han inte lade någon vikt på sitt ena bakben. Jag tittade närmare på det och såg att de hängde löst och dinglade. Jag hade sett det tidigare och visste vad det innebar, benbrott. Silver var försäkrad och Mathias ville göra allt för honom. Det var lördag men vi har veterinär med jourverksamhet, så det var bara för min sambo, Mathias och Silver att åka in. |
 |
Jag själv gick här hemma och var ledsen och orolig. Helt säker också på att Silver inte skulle komma tillbaka levande från veterinären. Men det gjorde han! Han hade fått morfin och smärtstillande och ett litet rött bandage om bakbenet. Och till min fasa hade han fått med sig injektioner, som jag skulle ge fram till måndag. Det var svårt att få sig själv till att sticka in nålen i Silver, eftersom jag aldrig gjort det förut. Men man gör helt enkelt det man måste! Ägarna hade i samråd bestämt sig för en amputering av bakbenet. Och de frågade om jag ville ta hand om honom under tiden efter operationen. De ville vara säkra på att jag kunde ta på mig det extra arbete det innebar. Jag såg det som en självklarhet att hjälpa dem, så att deras önskemål gick att genomföra.
|
På måndagen kom Mathias tillbaka och skulle köra Silver till operation. Tyvärr hade något inträffat hos veterinären och det fick skjutas upp en dag och Mathias blev lite besviken över att inte få vara här när Silver blev opererad och vaknade upp. Fler sprutor med smärtstillande och antibiotika fick vi med oss hem. På tisdagen kl. 8 skulle Silver opereras. Men ett akut kejsarsnitt gjorde att det blev uppskjutet till eftermiddagen. Operationen tog ca två timmar och gick jättebra. Benet amputerades högt upp för att inte det skulle bli en benstump kvar. I många fall då en benstump lämnas kvar, irriterar denna stump och chinchillan börjar bita i den. På kvällen fick jag komma och hämta hem Silver. Jag fick ta emot honom inlindad i en liten fleecepläd. Det viktigaste var då att jag skulle bevaka och hålla honom varm. Ännu fler injektioner fick vi med hem. |
 |
Silver satt i en liten bur första dagarna. Han fick sina injektioner och så skulle jag hålla koll så att han inte blev deprimerad eller började bita på såret. Första dagen efter operationen skulle han ha morfin och sedan skulle jag bedöma om det behövdes eller inte. Han var jätteduktig under denna period. Han lät såret vara helt ifred och fortsatte äta under hela tiden. Han tappade en hel del i vikt men var pigg och ganska glad. Han fick ganska snart flytta till en lite större bur. Och efter ett tag ännu större bur.
|
I mitten av september fick två bebiskillar flytta in till Silver, Elliz och Eliaz. Det fungerade jättebra. De bodde då i en något lägre bur med hyllor som Silver klarade att hoppa mellan. Jag ville inte att det skulle kunna bli något högt fall för Silver ifall han gjorde någon felbedömning vid ett hopp. Men det är helt otroligt vad snabbt han anpassade sig till att ha bara tre ben! |
 |
Allt har fortsatt i en positiv riktning för Silver. Hans päls har vuxit ut till stor del och han fortsätter öka i vikt. Han bor numera med Pepita’s Malva och de har nu en fullstor bur. Men hyllorna är placerade överlappande så att det inte är några höjder att falla. Jag hoppas nu på att få söta bebisar från Silver, som aldrig tidigare blivit pappa. Jag vill verkligen ha något kvar efter honom den dagen han lämnar oss. I juni månad blev Silver 9 år gammal och det har gått över ett år sedan operationen. Hoppas på några fina år till med Silver!
Silver hälsar till Ashleigh och Mathias i Australien, att han mår bra och är glad för chansen de gav honom!
 |
 |
 |
 |
Annette Fridh
Publicerad i Chinchilla Magazinet nr 4 2014 och återgiven här med tillstånd av SCAF.
Välkommen
Välkommen till pepitas.n.nu.
Nyheter
Nyhetsbrev
Om du är intresserad av att följa oss och få de senaste nyheterna, så är du välkommen att prenumerera på vårt nyhetsbrev! Skriv in din e-postadress i rutan nedan!
Vi finns även på Facebook. Där finns mer bilder och nyheter om våra chinchillor!
http://www.facebook.com/#!/pages/Pepitas-Chinchilla/285510684838187?sk=wall
Klicka gärna gilla!
Länkar
Chinchillarelaterade länkar finns under rubriken länkar.